Cali Dreamin »

Såhär snygg e jag just nu:

vänster hand.. de kunde inte sticka mer i armarna så det
blev blodprov i handen

vänster arm där de tog prov 2ggr + dropp

höger arm.. blodprov där me.

Ser ut som värsta pundaren.. suck.

Va in till en annan doktor idag för att ta
prover igen. Jag har tränat mycket senaste veckorna
och inte druckit tillräckligt och det va därför jag fick
ont i benet. Fick en shot potassium igår så benet känns
bättre nu (Em: Doktorn sa att man får inte ont av en blodpropp,
man blir svullen och röd). Hos doktorn idag så tog dom EKG
igen och hjärtat slog bättre idag. Jag har helt enkelt utvecklat
en överkänslighet mot ett ämne som är i pillrena.. jag har
dessutom haft problem med anxiety (heter på svenska?)
lite till och från och detta bidrog till att min puls ökade.
Jag fick lite lugnande tabletter som jag ska ta här hemma.

Min pappa har haft problem med ryggen i nästan hela
sitt liv och detta har nu kommit tillbaka och han ska opereras
nästa vecka lr iaf inom en snar framtid, jag har lite andra personliga
problem som ja inte vill skriva om här just nu och jag har som ni vet
sedan innan lidit av ätstörningar och detta brukar komma tillbaka lite
till och från när jag blir stressad. Så allt detta var bidragande orsaker
till att min kropp reagerade som  den gjorde.

Jag är inte en oansvarig mamma (thank you very much)
för att jag tar 1 piller som jag tidigare kunnat ta 4 av utan problem.

Ja, jag har 2kg som jag vill bli av med. 2kg låter inte mycket för vissa..
men jag mår verkligen dåligt när jag inte väger det jag vill. Dessa
tabletter har tidigare gett mig en energi-kick när jag tränar, dom gör
att man svettas/kissar mer så man inte samlar på sig vätska och
man känner sig inte ‘pluffsig’ som man kan göra ibland. De brukar
fungera jättebra om man vill bli av med 2-3kg snabbt. Jag tränar varje
dag, går till gymmet lr tränar framför TV:n när Abbie sover. Jag har
en träningscykel och ja går på 30-45min promenader med hundarna.
Jag äter inte bröd, jag äter väldigt sällan godis, dricker inte läsk,
undviker alkohol, röker ej, dricker mycket vatten, äter nyttigt men
antagligen inte så mycket som jag borde.. och ändå är det svårt för
mig att hålla mig under 60kg. Jag känner mig bekväm när jag väger
runt 55.. men det är svårt att hålla den vikten.

Som sagt så har jag ätstörningar.. jag säger HAR för att det är
en sjukdom man aldrig blir av med. Eftersom jag ser ‘normal’
ut så är det många som har svårt att förstå hur jag mår.
Jag mår mycket mycket mycket bättre nu än för nåra
år sedan. Det hela började med att jag alltid va lite tyngre
(men även lite längre) än alla mina kompisar när ja va
liten. När jag kom upp i högstadiet så bytte jag kompis
krets några ggr och mådde allmänt dåligt och gick därför
upp mer i vikt. Jag skämdes och hade ingen motivation
alls att försöka gå ner lr bli mer hälsosam.

Denna bild är fr sommaren mellan 9:an och gymn
tror jag.. och jag vägde ALLDELES för mycket
(som mest vägde jag 81kg till mina 166cm.. ush).
Ja har inte så många kort from my heavier days..
för jag mår dåligt nu när jag ser hur jag ser ut.

Under 1a året i gymn. så började jag träna på gymmet
i skolan, köpte mig en träningscykel som ja använde
flitigt och började äta nyttigt. Jag rasade i vikt och
efter nåra månader hade jag gått ner över 20kg.
Jag måde bättre men började oroa mig jättemycket
för att gå upp i vikt. Jag varvade mellan att hetts äta
och sedan springa å sticka fingrarna i halsen och
att inte äta alls på 2-3 dagar. Vågen gick upp och ner
under gymnasiet men ja höll skenet uppe.. alla
tyckte ju att ja varit så duktig.

Träffade pojkvän o vi flyttade ihop efter studenten..
vi hade rätt mycke problem under de år vi va tillsammans
och detta spädde på min bulimi. Jag va sjukskriven
rätt mycket fr jobbet för jag va deprimerad,
gick hos psykolog och nådde botten när
mitt ex gjorde nåt jättehemskt som ja inte vill
gå in på (för jag tror han och hans kompisar läser
här.. och jag har ändå ‘gått vidare och förlåtit
honom för de som hände’).. men det gjorde att det
tog slut mellan oss.

Bodde hemma hos mamma och pappa med alla saker
i resväskor, gick min makeupartist utbildning och
jobbade ändå xx-antal timmar på ICA. Jag blev utbränd
och blev sjukskriven i några veckor och fortsatte att
gå hos psykolog. Det tog ett tag men jag började må
bättre och bättre.. hade ett hälsosammare förhållande
med min kropp, träning, mat.etc. När jag träffade Josh
så måde jag faktiskt otroligt bra och var så lycklig.

När jag flyttade hit va det väldigt upp och ner..
jag hade hemlängtan, hade inga kompisar och började
känna mig deppig igen. För att hålla mig sysselsatt så
började jag träna som en tok. Min bulimi hade gjort att
jag fått massa hål i tänderna och pga detta så vågade
jag ej längre sätta fingrarna i halsen. Josh’s kompis fru
berättade att hon åt dietpills och att hon mådde sååå bra
av dessa. Så det va så jag började. Detta va alltså 2005
och till att börja fungerade dom jättebra och ja rasade ner
till under 50kg för första gången nånsin!

Bjuder på en snygg bild utan smink..

Iaf så kände ja mig skitsnygg men mådde dåligt på insidan.
Jag höll på me pillrena av och till men hade aldrig problem
med hjärtat lr nåt annat. När vi började försöka att bli
gravida så slutade jag me pillrena och under min grav.
skötte ja maten jättebra och tränade med måtta.
Jag hatade att väga mig hos min dr (det tog mig
tillbaka till lågstadiet när en skolsköterska sa:
‘ja, det spelar ingen roll vad du gör. Du kommer alltid
va tjock!’). Till min förvåning så gick ja inte upp så mycket
i början, det mesta kom på slutet när ja samla
på mig vätska. Efter att Abbie va född så började
tankarna runt min kropp å vikt komma tillbaka.
Det mesta försvann snabbt, men de sista 4-5kg
satt där dom satt och de spelade ingen roll va ja
gjorde. Prövade alla dieter i boken och tillslut kom jag
ner i min målvikt. Jag har hållt mig borta fr piller
ett bra tag (för ja vet att de är beroendeframkallande)
men när Josh sa att jag ska till Maui om 2v. så fick jag
panik och ville bli av med kilona ja samlat på mig under
min sverige semester SNABBT. Dumt, jag vet.. Men nu
är det som det är.

Sorry att inlägget blev en hel novell.. men ja vill förklara
hur det ligger till och varför jag är så nojjig med min vikt.
Jag blev retad för min vikt när jag va liten och på insidan
så känner jag mig alltid som en knubbig 10åring, det spelar
ingen roll vad vågen eller spegeln visar. Så är de bara..
och ni som ej varit med om nåt liknande har ingen aning
om hur det är. Jag tog illa vid mig av en kommentar jag
fick imorse.. att jag är oansvarig som tar piller när jag har
barn och att ja får skylla mig själv om ja får en blodpropp
och att om är intelligent så vet man att piller inte fungerar.
Ni har ingen aning om vad jag varit med om eller varför
jag mår som jag mår ibland.. men nu har jag iaf försökt
förklara och ja hoppas ni förstår lite bätter nu.

Puss på er alla små pussgurkor som finns där för mig
när jag mår dåligt (och när ja mår bra haha).
I love you all <3

Ok ppl.. time to confess. I förrgår så köpte jag en
burk xantrax diet pills.. jag åt dom några ggr innan
jag va gravid o har aldri haft nåra problem. Igår morse
tog jag 1 piller (inte 2 som dosen är) och det va faktiskt
efter de mitt ben började göra (mer) ont. Ja tänkte inte på de
eftersom jag inte haft problem förut. Pillrena ger en
energy boost när man tränar och man känner sig mätt..
Nu reagerade min kropp helt annorlunda mot hur den
brukar göra och min puls fick fnatt. Så aldrig mer att
ja tar nåra sånna piller.. fy f#n asså.. Så läskigt!
På kvällen så gjorde mitt ben så jäkla ont och min
puls fick fnattTrode allvarligt att ja skulle få en
hjärt attack.. nu mår ja bättre.. mår bara jäklit illa..urk.

update: Jag hade väldigt låga nivåer av potassium och det va
därför jag hade ont i benet by the way. Inte pga pillrena.
Dom är nu slängda och ja tänker inte ta dom igen.
Jag har aldrig haft problem med dessa piller tidigare och
jag tog 1(!) piller igår morse innan vi gick på promenad för
dom gör att man får extra energi när man tränar.

På kvällen blev benvärken värre och gick sedan upp
i bröstet/hjärtat.. så vi åkte in till akuten. Kändes som ja
skulle få en hjärtattack! Låg där i 3tim och de togs massa
prover och de röntage bröstet.. allt såg bra ut och mitt
hjärta lugnade ner sig.. Nu mår ja bara illa.. men värken
i ben och hjärta har gått över. Fy fan asså.. ja trode att
ja skulle DÖ och sa till josh att vi måste åka till sjukan!!
Nu ska ja till doktorn igen om 2 dar för koll..
men ja hoppas att de va nå tillfälligt och att ja ska må bra nu