psycho.

Jag har problem. Psykiska problem! Såfort jag inte kan hitta nånting
här hemma så blir jag som besatt av att hitta denna sak. Oftast är det
småsaker som en sko, en nappflaska eller en smikborste. Ja, småsaker.
Men när nåt försvinner så kan det va det enda jag tänker på tills jag hittar
det. Just nu är tex ett  par av Abbies skor puts väck. Jag är rätt säker på att
dom är i Joshs bil, där har jag inte tittat. Men jag kan vända upp och
ner på hela huset, bilarna och trädgården tills saken jag letar efter
kommer fram. Ibland får jag inse att saken helt enkelt ÄR borta. Den
kan ha hamnat i soporna, blivit uppäten av hunden eller helt enkelt
tappats någonstans. Josh glömde tex sin tröja på planet ner till
Mexico, och detta va jag helt ok med. För jag visste att jag inte
kunde hitta den. Om den däremot kommit bort på hotellrummet
eller någon ananstans, DÅ hade jag blivit helt knäpp om ja inte
kunnat hitta..Joshs föräldrar råkade ta min kamera fr vårt
rum i mexico när de åkte hem 2 dagar innan oss. Jag va helt
förstörd innan de upptäckte att de hade kamran. Jag va berädd
att ringa polisen för jag trode att städerskan tagit den, för ja
visste exakt var jag haft den. Josh förstår inte alls varför jag
blir så fixerad vid att hitta vissa saker och blir irriterad på mig.

Det är skitjobbigt att jag blir så fixerad vid att hitta saker som
är borta, vet inte varför jag blir så. Har blivit mer och mer senaste
året. Antagligen för att ungarna tappar bort saker stup i kvarten
och jag ser det som min uppgift att hitta dom. Men det kan hålla
mig vaken om nätterna och jag kan spendera timmar att leta
efter nånting. Helt psycho!! Hur kan man lära sig att slappna
av och inte vara så.. ja inte ha sånt kontrolls behov?